Fönsterputs i Stockholm för många år sedan
Ja, intresset fanns där. Förra veckan skrev jag ett litet inlägg om hur jag, en gång i tiden, arbetade med fönsterputs i Stockholm. Innan jag skrev tänkte jag en stund. Skulle det verkligen vara något ni skulle vara intresserade av? Gör jag bort mig nu? Ja, ni vet den där vanliga ångesten. Så, ångesten var definitivt överflödig. Det fanns verkligen ett intresse att veta mer om detta. Detta trots att jag faktiskt skrev ganska utförligt om tiden i Stockholm med fönsterputs senast. Ni är verkligen så härliga, ska ni veta. Jag tänkte att jag skulle köra en liten klassisk frågestund. Det har varit ganska många spörsmål som dykt upp och därför tänkte jag helt enkelt beta igenom en i taget. Om er fråga saknas så ska jag försöka gå igenom den nästa vecka! Hur kommer det sig att du började jobba med fönsterputs i Stockholm? Jag jobbade faktiskt med fönsterputs redan innan jag begav mig till Stockholm. Egentligen brydde jag inte riktigt om varför min flytt skedde. Det viktigaste var att den blev av. Jag ville verkligen till Stockholm, med eller utan fönsterputs. Med den erfarenhet jag hade i bagaget var det ganska lätt att hitta in på arbetsmarknaden. Hur länge jobbade du med fönsterputs i Stockholm? Ja, då ska man försöka komma ihåg årtal igen. Det är inte min starkaste gren. Jag tror att det måste ha blivit 3 år. Jag flyttade till Stockholm och började med fönsterputs 2002 (tror jag). Sedan träffade jag min sambo, vi skaffade så småningom barn och ganska precis efter födseln – då måste det ha varit som jag slutade. Då blir det fönsterputs i Stockholm i ganska precis 3 år ja. Ni ser, jag är inte SÅ dålig. Vad var bäst, fönsterputs eller Stockholm? Den här frågan kom från min vän Jesper och jag är inte säker på att den är allvarligt ställd. Jag ska däremot göra ett försök. Fönsterputs är ett bra jobb, men Stockholm var det som verkligen drog i mig. Jag hade längtat efter att bo i staden sedan jag var väldigt liten och såg filmer om den. När jag till slut tog tag i saken och flyttade var det som att en sten föll från bröstet. Mycket härligt och märkligt på samma gång. Är det någon annan som känner liknande om en flytt? Jag antar att det inte finns så himla många som flyttat till Stockholm för att syssla med fönsterputs. Men jag blir gärna motbevisad!